Hjälp, min syster är Sverigedemokrat!

Jag har en syster, vi kan kalla henne K. (Faktiskt har jag två systrar, men det här rör framför allt K). Vi har samma föräldrar men eftersom det är stor åldersskillnad mellan oss har vi ändå växt upp under väldigt olika omständigheter. Exakt hur stora skillnaderna mellan min uppväxt och hennes är, hade jag inte förstått eller ens anat tills för ungefär ett och ett halvt år sen. 

Under några månaders tid, skedde flera omtumlande händelser. Under hösten började det med att K och en annan person i min närhet flera gånger uttryckte sympatier för Sverigedemokraternas åsikter i vissa frågor. Ofta hänvisade de till mer eller mindre undangömda sidor på nätet, ”alternativa medier” och de menade att de stora nyhetskanalerna (DN, Svd, SR etc.) var starkt vinklade, näst intill propaganda. Ett par gånger diskuterade vi sakfrågor, men oftast kände jag mig dåligt påläst.

Känslomässigt ryggade jag spontant tillbaka inför nämnandet av SD, och ord som ”människosyn” och ”livsåskådning” fladdrade förbi (och uttalades), men den sortens diskussion tar längre tid och på något sätt kunde jag inte tro att våra grundvärderingar skilde sig åt särskilt mycket. Det här var ju min familj. Personer som, precis som jag, i statistiken räknas som invandrare, och som på nära håll känner och är släkt med människor som suttit i fängelse för sina åsikter eller tvångsemigrerat när de inte var välkomna i sitt hemland. För att inte tala om dem som sattes i koncentrationsläger för sitt ursprungs skull. Dessutom hade jag vaga skuldkänslor över att jag inte längre är helt up to date vad gäller samhällspolitik, att både mina faktakunskaper och argumentationsvanor legat oanvända och nog blivit en aning rostangripna.

 När K berättade att hon inte bara sympatiserade med, utan tänkte engagera sig för partiet SD var det ändå en chock för mig. Jag känner väl min syster. Jag vet att hon är smart och talangfull och på det hela taget ganska snäll. 😉 När jag frågade Varför? och hon berättade att hon tyckte att de var det enda parti som på allvar tog upp vissa viktiga frågor, kunde jag inte få ihop det. För mig var det som om hon sagt att 2+5 = -379. Hon ställde rätt frågor,fick fram bra svar men tolkade dem helt, helt, helt annorlunda än jag.

Så min första reaktion var alltså ett enda stort

 förvirradVarför? Hur gick det till?

Och min andra reaktion uttrycks i namnet på den här sidan.

Så småningom började jag hitta andra frågor som mer handlade om hur hennes val bemöttes. Vid en middag med ett par vänner berättade jag att en till mig närstående person gått med i SD och genast uttrycktes stor förfäran, förvåning och närmast avsky. Eftersom det varit min egen reaktion var jag beredd och lade i stället märke till det ironiska i att bara några minuter tidigare hade någon pratat nedsättande om kvinnor som bär burka – alltså uttryckt en främlingsfientlig åsikt. Men ”alla vet ju” att SD är Rasister och Onda, så det är en helt annan sak.

 Senare fick jag höra om vänner till K som sagt upp bekantskapen med henne utan att vare sig försöka diskutera eller bestämma att de kunde vara överens om att inte vara överens. Personliga påhopp på internet, från helt främmande människor var också något som hände henne. Att gå med i SD var en etikett som dömde ut henne direkt och hindrade andra att diskutera sakfrågor. Som storasyster var jag ledsen för hennes skull, även om jag erkände att jag nog inte skulle vara bättre själv om jag inte känt K så länge och nära som jag gjort.

 En stor obehagskänsla kom över mig när K började vara aktiv i valrörelsen och åkte ut i skolor för att informera. Det kändes fel att min lillalillasyster pratade om och representerade ett parti som SD. Samtidigt var jag också oroad över hur de bemöttes, med hot och glåpord.

 Efter valet med dess, i så många ögons, katastrofala resultat, ringde jag K och sa att jag förstod att hon var glad men att jag inte kunde gratulera. Däremot var jag minst sagt tveksam till att många av de etablerade partiernas uttalanden handlade om hur man skulle hindra SD att uttrycka sig i riksdagen. Trots allt, sorgligt nog, var de inröstade på ett demokratisk vis och representerade alltså 5,7 % av den röstande befolkningen. En av mina bekanta som är politiskt aktiv inom landstinget, där SD nu får delta på möten, uttryckte det som så: ”vi har bestämt att vi inte pratar med dem, eftersom de i grunden inte är något demokratiskt parti”.

 Jag började fundera över vad det var som gör dem odemokratiska. I medier och diskussioner tas ofta SDs ursprung i Sverigepartiet, Bevara Sverige Svenskt och andra nynazistiska rörelser upp. Är det sant? Och i så fall, kan en obehaglig, avskyvärd bakgrund rensas bort? Kan ens åsikter nu bedömas utifrån enbart vad man tyckt tidigare? Och allra viktigast för mig, om de nu är rasister, främlingsfientliga och kanske till och med garderobsnazister, hur ska man bemöta dem? Vad bör man göra – för man kan väl inte låta sådana krafter obehindrat sprida sig? Vilket är då rätt sätt att handla?

 Av många olika skäl kände jag alltså att jag borde lära mig mer om vad SD står för. Jag har svårt tro att jag nånsin skulle sympatisera med SD. Jag ryser vid blotta tanken. Men jag ryser lika mycket vid tanken på att jag inte skulle hitta argument som håller vid en diskussion, att inte fakta och sanning ligger som grund för mina värderingar. Jag är övertygad om att det som är värt att ha rätt om, bör tåla att granskas i öppenhet.

 Så jag har kommit fram till att jag vill skriva om ett par specifika saker:

  • Dels vill jag granska mina fördomar mot SD – vad vet jag egentligen? Vad säger de, vilka är de och hur arbetar de? Ingen Wallraff-undersökning utan ett försök att skilja på känslomässigt ”vetande” och mer faktabaserat. Jag tror inte att ”alla vet ju” är ett bevis på sanning.
  • Mera allmänt vill jag bli mer uppdaterad om dagens politik och samhällsutveckling. Som en av ”verklighetens folk” har jag ofta haft tillräckligt med bekymmer i den nära vardagen för att hålla reda på mer storskaliga förändringar där ute i Världen (inklusive Sverige). Det mesta av vad jag kände till om och var engagerad i för 15 år sen, har förändrats utan att jag hängt med. Nu är det dags att aktualisera mig…
  • Dessutom vill jag hitta statistik och fakta som kan underbygga mina åsikter. Känna efter men framför allt tänka efter, om vilka åsikter jag egentligen har.

Helt enkelt utveckla och uttrycka mina värderingar för mig själv, och kanske andra.

Annonser

24 responses to “Hjälp, min syster är Sverigedemokrat!

  1. Nu har du varit tyst JÄTTELÄNGE, sss. Jag har till och med hunnit träffa din K i sinnevärlden (och kan konstatera att hon inte är ett dramaturgiskt påhitt för att få lite liv i en blogg). Snart får jag väl se om du själv finns på riktigt också… 😉

    Ppn

  2. Nå, hur går det med utredningarna, bästa sss — blir det något? Eller är jag bara för otålig som vanligt? 😉

    P

  3. Hej!
    Jag fick ett tips om det här blogginlägget och nu när jag läst det måste jag medge att jag känner viss nedstämdhet. Jag är ledsen för det din syster får utstå, och jag är ledsen för att du ens känner ett behov av att skriva om det här. Det påminner mig om hur det var/är för homosexuella som kommer ut… hur familjen många gånger reagerar negativt och fördomsfullt och sedan kämpar för att förstå gör att kunna fortsätta ha en vettig relation. Istället för att bara älska och acceptera personen för den han/hon är.

    Samtidigt vill jag ge dig en eloge för att du till skillnad från så många andra faktiskt lagt märke till hur skeva saker och ting kan vara. Till exempel det du berättar om samtalet om burka, där en person som faktiskt själv är fördomsfull i nästa sekund anklagar andra för att vara det. Samma fenomen har jag stött på många gånger. Människor som säger saker som får mig att ta anstöt för att det i min öron låter rasistiskt. Och i nästa sekund sitter samma människor och kallar SD för ett rasistiskt parti. Trots att den enda SD:aren i rummet är den enda som INTE instämmer i det som sägs. Det är helt galet!

    Jag tycker också att du ska ha en eloge för att du vill ta reda på vad vi i SD verkligen står för, istället för att bara tro på allt som ”du hört”. De flesta är inte beredda att göra det, utan håller hellre fast vid sin förutfattade mening. Många vägrar att ens diskutera de skilda politiska uppfattningarna för att ”hålla sams”. Men hur ska missförstånd och okunskap någonsin kunna redas ut om man inte pratar om saken på ett lugnt och lyhört sätt? Det finns en slags dubbelmoral även i det. När det gäller allt annat som vi ser som främmande eller som vi lätt fördömer så ska det hållas seminarier och föreläsningar och diskuteras i syfte att förstå varandra bättre… men SD:are ska man undvika att diskutera med för att ”hålla sams”. Varför? För att man på förhand anar att man inte har några sakliga argument? Att det man trott kommer att smulas sönder och att man då kan bli tvungen att omvärdera? Jag kan inte se några andra rimliga skäl.

    Jag ska avsluta här, innan jag lyckats skriva en halv roman om de tankar som ditt inlägg väckt hos mig. Men en liten uppmaning får du av mig. Besök gärna min blogg och ägna en stund åt att läsa några av alla inlägg och debatter som finns där. Då får du veta en hel del om hur jag (och många andra SD:are) tänker och resonerar kring SD:s politik. Förhoppningsvis kan det vara till någon liten hjälp. http://thereseborg.wordpress.com/

    • Tack så hemskt mycket för din kommentar (och de till andra inlägg). Det känns som om du har förstått precis vad jag vill med den här bloggen. Jag kommer absolut läsa din blogg!

  4. Personligen känner jag mig mer besläktad med mer filosofiskt inriktade skribenter som t ex http://solguru.motpol.nu/

    Jag har ingen aning om vad han röstade på. Men SD ligger väl nära till hands. Hans stil är lite raljant men han ryggar inte för djupen. Han vann mitt hjärta när han låtsades citera ett beslut att lägga nästa års pridefestival i Rosengård, för integrationens skull…

    Men kanske självaste lillasyster K skulle kunna tänka sig att säga något. Det är trots allt henna denna blogg handlar om!

    Pappan

    • Lillasyster ”K” läser noggrant igenom alla inlägg och kommentarer, men hinner inte alltid svara. Några ord här och var blir det ibland, och med tiden lite längre inlägg. Dessutom fuskar lillasyster och ringer Storastorasyster för att kommentera direkt. Det går snabbare då eftersom ”K” är väldigt kräsen när det kommer till det skrivna ordet och gärna väger sina ord både två och tre gånger…

      😉

  5. En SD:are (-erska?) jag har god kontakt med, och som kan konsten att föra ett civiliserat samtal (debattera kan hon nog också men sånt bryr jag mig inte så mycket om) är den bloggande sörmlandspolitikern Therese Borg http://thereseborg.wordpress.com/2010/06/09/varfor-blev-jag-sverigedemokrat/

    Vet inte om jag kan locka henne att skriva en rad här men jag skall försöka.

    Hon och jag är rätt olika. På ett bra sätt. Jag tror hon är mer representativ för den folkliga profil och förankring som SD har. Det var även hon som tog initiativ till den där FB-gruppen för SD:are mot rasism och främlingsfientlighet. Det skulle t ex inte jag ha gjort. Jag gillar raser och anser definitivt att de existerar och är alltså i någon mening rasist. Dessutom ser jag den sverigedemokratiska impulsen som sådan som en medicin mot främlingsfientlighet. Men jag är en relativt krånglig typ…

    Pappan

  6. Therese Gustafsson

    Kära Pappan, jag är glad att se att du engagerar dig i att kommentera på den här bloggen; du har mycket intressanta åsikter och insikter att bidra med. Dessutom är du en person som kan föra en debatt på en vettig nivå och det respekterar jag verkligen.

    Du har lärt mig en del om dina motiv att rösta för SD och jag vet mycket väl att dina åsikter står för dig och inte för partiet i sin helhet. Min uppfattning om SD har dock inte bara grundats på dig, utan jag läser även kommentarsforum på andra håll och har läst en hel del av partiprogrammet. Att SD står för nykonservatism i kombination med nationalism är min slutsats så långt, men jag vill gärna nyansera bilden. Locka gärna hit fler SD:are (som kan konsten att debattera) så vi kan få liv i debatten och mer argument att ta ställning till.

    • ”Min uppfattning om SD har dock inte bara grundats på dig, utan jag läser även kommentarsforum på andra håll och har läst en hel del av partiprogrammet.”

      Det är bra att du läst partiprogrammet och att du bildar din uppfattning om partiet utifrån det. Detsamma kan jag dock inte säga om att du läser kommentarsforum, om det inte är så att de kommentarer du lägger vikt vid faktiskt är skrivna av personer som representerar partiet. Det händer ofta att människor som öppet sympatiserar med SD skriver saker som på intet vis är förenligt med partiets politik eller åsikter, och det är viktigt att göra skillnad på dessa personer och de som faktiskt företräder partiet och har inflytande över de politiska besluten.

  7. Kära Therese, jag förmodar att jag är den person i din bekantskapskrets som är SD:are! Och förklarar härmed att jag nappat på din krok att lägga ut en länk till denna intressanta sida. På sätt och vis påminner den om hur min egen (”Pappans Murslev”, se länk via mitt nick) startade. Jag började min blogg, Mursleven, för att reda ut mina tankar och överväganden i SD-frågan och det slutade med att jag, trots att mina personliga värderingar kan sägas ligga till höger om SD:s, gick med i partiet!

    Therese, det du säger om ”en ren nykonservatism à la Sarah Palin och ett ogrundat svärmeri om en svensk nationalkultur” säger nog mer om mig personligen än om SD. Jag är inte politiker och jag har inga anspråk på att mina personliga åsikter skall representera något partiprogram. Min egen förståelse av den sverigedemokratiska idén (buren av, men inte identisk med, det unga partiet SD) är att den mest liknar en uppdaterad version av Tage Erlanders socialdemokratiska politik. Partiet är i sin framtoning påtagligt folkligt, om man så vill proletärt, inte alls ett traditionellt högerparti. Själv är jag inte alls speciellt folklig (och är inte ens svensk medborgare, för övrigt). Jag ser sverigedemokratin som ett tillämpat specialfall av den nationaldemokratiska idén om att störst harmoni och mellanfolklig sämja uppnås när varje folk så långt det går har sitt eget land. Ungefär som att varje familj har sitt eget hus, i stället för att bo i kaserner och läger ihopblandade med andra familjer. Det blir mer sämja, bättre samverkan, inte tvärtom. Och framför allt har den demokratiska processen större chans att fungera om alla som skall rösta fram en regering hör till samma kultur (om än av olika skikt i densamma). Det hela är en ganska enkel och oproblematisk tanke egentligen. Väldigt ofientlig.

    Det finns för övrigt en facebookgrupp som heter ”Sverigedemokrater mot rasism och främlingsfientlighet”, titta på den! Länk: http://www.facebook.com/?ref=logo#!/group.php?gid=133605186686678

    För det handlar om att Sverige, genom en ansvarslös invandringspolitik, har blivit ett ogästvänligt land. Det Sverige jag växte upp i (på 1960- och -70-talen) var gästvänligt. Man var respektfullt nyfiken på och genuint intresserad av andra folk och kulturer. Hur många är det idag? I Skärholmen?

    Nå, jag har skrivit sida upp och sina ner på Mursleven om mina funderingar och iakttagelser så jag skall inte belasta denna blogg med det. Ville mest säga att initiativet är berömvärt. Och att jag inte vill att alla skall rösta på SD, utan att alla skall rösta ärligt, självständigt och genomtänkt, med hjärta, samvete och integritet. Och gärna hålla vad de röstar på för sig själva.

    För det är paradoxen: en sund demokrati förutsätter BÅDE valhemligheten OCH det civiliserade samtalet.

    Kanske ett sådant kan uppstå här?

    varma hälsningar,
    Pappan

  8. Therese Gustafsson

    Jag har precis som du, storastorasyster, vaknat till insikt att vi som är äldre måste engagera oss mer i vår nutid och se till hur dagens frågor ser ut. Jag har förutom din lillasyster en person till i min bekantskapskrets som är SD:are och som därmed successivt har öppnat mina ögon för vad det partiet egentligen har på agendan. Som jag hittills har upplevt det är det en ren nykonservatism à la Sarah Palin och ett ogrundat svärmeri om en svensk nationalkultur, förutom det vi alla redan känner till om SD:s inställning till invandringspolitiken.

    Nu är det upp till oss 94,3% som INTE röstar på SD att bemöta deras politiska utspel i ärliga debatter. Jag är helt övertygad om att vi klarar det inom den demokratiska arenan utan smutskastning och fula knep. Ditt initiativ är utmärkt och jag lovar göra mitt bästa att dra mitt strå till stacken.

  9. Väldigt intressant läsning! Det märkligaste med det hela är erkännandet att du som SD motståndare inte är påläst alls, medans SDare är. Den logiska kontentan av det hela är att du helt enkelt kommer lägga din röst på SD 2014 OM du verkligen läser på….

  10. Älskade syster min!
    Vill bara passa på att tacka för ditt öppna sinne, även om jag inte förväntat mig något annat från dig =)
    Jag ser fram emot att läsa dina inlägg här, och också våra framtida samtal och diskussioner ”IRL”. Kram!

    (Och till G och Julia, tack söta ni för de fina orden!)

  11. Schysst med någon som är väldigt öppen och villig att lära sig om partiet, även fast de inte kan tänka sig att, i nuläget, rösta på partiet.
    För övrigt är det INTE främlingsfientligt att vara emot burqa, en person som är emot burqa är en person FÖR kvinnorättigheter.

    • Om burka och vad det representerar kan man tycka olika. Själv är jag ingen förespråkare. (läs gärna mitt följande inlägg ”Burka – att synas eller inte synas?”) Men jag anser att när man diskuterar människor och bedömer dem enbart utifrån deras yttre, så är man fördomsfull. Och när man lägger ihop att det är ett ”främmande” utseende och att man på grund av enbart den egenskapen ogillar det, tycker jag nog att det kan beskrivas som främlingsfientlighet.
      Det som var min poäng var annars hur mycket avsändaren betyder för att uttalanden accepteras i sociala sammanhang. Hur man definiererar främlingsfientlighet kommer säkert att diskuteras fler gånger, men jag tycker också att det är intressant hur åsikter värderas beroende på vem som uttrycker dem.

  12. Som SD-are (och nära vän till din fina syster) så ser jag fram mot att se hur din blogg utvecklas.

    Oavsett vad du kommer fram till, så märks det att du älskar din syster och du VILL förstå. Jag hoppas du insett att det i alla partier finns både trevliga personer OCH rötägg. Alla är inte likadana. Och en absolut majoritet röstar på något för att de tror att det är vad samhället behöver. Inte pga hat eller rädsla.

    Jag önskar dig all lycka.

  13. Intressant, och trevligt med en såpass öppensinnad ansats från en motståndare. Jag ska försöka göra mitt bästa för att ge lika öppensinnade kommentarer.

  14. Jag har förmånen att känna din syster, hon är en härlig, duktig, ambitiös och otroligt intelligent kvinna. Partiet har tur som har henne. 🙂

  15. Caroline Ekman

    Jag hoppas att du har för avsikt att dela med dig en smula av alla dessa insikter och fakta min vän!
    Du är inte ensam om att känna att tiden liksom smugit sig förbi och nutidskunskapen med den. Att man står lätt handfallen, med en stark övertygelse om att det är så fruktansvärt fel, men utan argument välslipade nog att övertyga.

    Håller med dig om att vi måste sträva efter att möta alla åsiktsmotståndare i dialog, inte tystnad – det är en del av demokratin, oavsett om vi gillar det eller inte. Att göra SD till martyrer har bara gagnat dem

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s